11 juni 2014

869. Jobbiga dagar

Det har varit jobbiga dagar sista veckan. Flera mornar har det tagit 2-3 timmar att vakna till vett o sans, trots, eller kanske pga att jag sovit djupt o länge. Ont lite här o där i kroppen, svanken o fötterna speciellt !? -hmm?

O så var det en person som sa till mig att jag borde försöka få förtidspension, så att jag kan gå hemma o pyssla med sånt jag tycker om !! Skjut mg i huvet direkt istället, flera ggr har jag fått känslan av att jag har husarrest. En annan person sa att jag skulle ansöka om socbidrag för min försörjning -som om jag skulle vilja ha det ???!! Det jag vill ha är ett jobb eller 2, arbetskamrater, kunna köpa ny dammsugare, kaffebryggare o målarfärg för egna ihoptjänade kronor , inte vara tacksam o styrd av någon annan -fri helt enkelt.

Tycker det är jobbigt när folk jag pratar med inte kan, eller vill förstå, utan bara utgår från sig själva, tom läkaren jag träffade igår var det så med. Samma läkare jag träffade förra våren försökte återigen övertala mig att äta nån form utav antidepressiva, trots att jag poängterade att jag är MYCKET läkemedelsöverkänslig o att samma läkaren berättade för ett år sen att 7-15 % av svenska folket inte tål antidepressiva. (hur man nu har kunnat komma fram till den siffran ??)
Vrf skulle jag tåla nån annan sort när den ena jag testat gjorde mig självmordsbenägen o dagarna helt gråa i tanken, den andra fick mig bakfull i en vecka efter 3 halva tabletter. Tål ju inte heller sulfapreparat, dioretika, hela gruppen NSAID (treo, voltaren osv) o får alltid grava biverkningar av vanlig penicillin.

Aja, fick iaf några poäng mindre på självskattningstestet nu jämfört med förra året, men är fortfarande gravt nedstämd/PTSD/lider av psykomotorisk hämning. Därför vill jag inte bli ihågkommen/fira min födelsedag senare i veckan o håller tummarna att familjen glömmer.






Melakolin är min bästa vän just nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

ja, så svårt var det ju inte, eller hur, att skriva en rad..