Självklart hör kropp & själ ihop, den som påstår något annat är bara dum.
Ett "kvitto" på att jag tillfrisknat har jag även fått från min naprapat, som jag gått hos i nästan 6 år. Under normala omständigheter när jag jobbar hårt med kroppen brukar jag behöva ett besök var 10:e vecka ungefär. Jag fick en behandling den 1:a september o då sa han att jag nog behöver 2-3 behandlingar till. När vi träffas igen den 10:e september frågar han förvånat vad jag gjort, jag har nog aldrig varit så bra i kroppen, alla spänningar släppte direkt när han tryckte o klämde, gången innan fick han jobba hårt innan det släppte bara lite. Jag har fått oväntad hjälp o haft mycket sex.
Sover gott o lätt om nätterna, magen är som en filbunke. Kroppen känns lätt, trots att jag bara gått ner 4 kilo, förut kände jag mig svullen in i cellerna. Ser med förväntan mot sysslor istället för som förut, att jag vänt mig bort från de o inte orkat bry mig ett dugg. Blev lite chockad själv då jag rensade igenom en pappershög o upptäckte att korsordstidningarna jag löst sista året blev mera än en dm tjock hög.
Hjärnan är som en lerklump, den kan formas av omständigheter eller av en själv. Jag såg ett program med en tjej som led av en ovanlig tumörform o läkarna hade tagit bort halva hjärnan för att hon skulle slippa vara sängbunden o ha ständiga spasmer. Tyvärr så var de tvungna att ta bort kopplingar till muskelimpulser eller om det var synen eller kordination. Minns inte den detaljen riktigt. Hursomhelst, den här tjejen övade med hjälp av sjukgymnast upp förmågan att få ena armen att röra sig så hon kunde simma o läkarna kunde förvånat se att det nybildades kopplingar i hjärnan på ett helt nytt ställe.
Nu satsar jag på en masterexamen i livets hårda skola, min hjärna är alldeles nyvässad o fin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
ja, så svårt var det ju inte, eller hur, att skriva en rad..