25 februari 2014

857. Sakta, sakta

Sakta mår jag lite bättre dag för dag.
Mina tankar blir mer o mer realistiska o jag genomför en del av det jag tänkt, även om det går sakta, inte ens kvartsfart av mitt normala tempo. Jag har varit jätteduktig på att tänka en hel massa, o så blir det oöverstigliga berg istället o nada gjort. Försöker ut o gå så mycket som möjligt, det blir lättare o lättare i takt med att utomhustemperaturen stiger.

Försöker komma ut ur min isolering o komma tillbaka till mitt känsloliv som även det råkat ut för isolering. Häromdan upptäckte jag att luktsinnet börjar göra sig påmint, då jag missat en påse gamla korvbröd som började bli grönaktiga.

Varmvattenberedaren hade tydligen bara blivit överbelastad o lagt av för den sakens skull, skönt, både jag o sambon var helt övertygade om att det skulle bli tvunget att köpa en ny.

Sitter o försöker knappa in räkningar, blir återigen påmind av de där konstiga breven från Berlin, arvet av typ en 1/38 del av en tomt med bara massa bladder o tycka-synd-om snack.

Räknade på en ny mobil, den jag ville ha har sjunkit i pris o det blev billigare att ta den med abonnemang än köpa kontant o fortsätta med kontantkort. Eftersom jag dagligen fått klagomål på gamla luren att jag knappt hördes om jag inte använde headset o att den laddade ur på typ 5 timmar oavsett om jag pillade på den eller inte gjorde att jag slog till o beställde en ny lur. Men då blev det lite knas med simkortet istället. Numera finns det tydligen 3 storlekar på sånt, vilket jag missat. Aja skönt att slippa jobbiga samtal/sms är alltid positivt. Väntar fortfarande på ett utbytessimkort med mitt gamla nr, men det verkar dröjja.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

ja, så svårt var det ju inte, eller hur, att skriva en rad..